
Från 1 januari 2027 höjs elektronikskatten – kemikalieskatten – till 181,94 kr per kilo för elektronik och 12,50 kr per kilo för vitvaror. Maxbeloppet blir 556,03 kr per vara, cirka 695 kr med moms.

I samtalet lyfts bland annat frågan om styrmedlet verkligen bidrar till minskad miljöpåverkan eller om det i praktiken skapar ökade kostnader och bromsar innovation och cirkulära affärsmodeller.

I det bokslut över Tidöavtalet som släpptes i början av maj berömmer sig regeringen för att ha genomfört stora skattesänkningar.

Skatten skulle minska farliga kemikalier, men har inte gett någon effekt, enligt myndigheter och branschen. Ändå kostar den svenska hushåll 2,5 miljarder kronor varje år. ”Fullkomlig galenskap”, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, till TN. Nu ökar kraven på att skatten avskaffas.

Jag ser ett par utmaningar. För det första motverkar skatten sitt syfte genom att kunder tenderar att välja billigare, mindre hållbara och miljövänliga produkter på grund av den ökade kostnaden som skatten för med sig, vilket strider mot det ursprungliga målet som jag tolkat det, att främja inköp av mer hållbara och miljövänliga alternativ.

Elektronikskatten har i praktiken väldigt liten effekt på produktdesignen. Det är få företag som anpassar sin design efter enbart en svensk skatt, vilket gör att dess syfte inte uppnås. Däremot har den tydliga negativa konsekvenser, särskilt för företag som arbetar med återtillverkning och rekonditionering av elektronik.

Elektronikskatten höjs igen den 1 januari 2026. Maxbeloppet blir 552,27 kronor per vara, vilket innebär närmare 690 kronor inklusive moms för många större elektronikprodukter, enligt ElektronikBranschen.